Printer-friendly version: (TBA)
Fairo Pwan Kapongánnim!
Ekkei porous non “v.1.4, April 2016” mei wosewosen púng usun met “ACLU” mi sinei fansoun an féri (publication), nge ekkena porous mi tongeni ekesiwin ese pwan nifinifin fansoun. Mefef, pesepes me ekkesiwin (corrections) ka tongeni tiin ngeni:
TETENIN:
A WOR “SWEEP” NÓN EI FANSOUN. METTEKAN ÁÁI PÚÚNG?
A PÉÚTÚNÓ PISEKI FANSOUN EWE “SWEEP”. IFAN USUN ÁÁI ÚPWE ANGEI SEFÁNNI?
IAN ÚPWE TONGENI SÚ NGENI IAN REN “SHELTER” ME SAKOPATEN ANINIS?
ÁI NÚKÚ NGE A TA ÁÁI KEWE PÚÚNG. MET UPWE TONGEI FÉRI?
A WOR “SWEEP” NÓN EI FANSOUN. METTEKAN ÁI PÚÚNG?
Mi wor ómw púúng ómw kopwe angei pisekumw memwen repwe “sweep”. City epwe chék fakkun ngonuk úkúkún 30 minich óómw kopwe angei pisekumw. Ina mo iká City a fen titienó ewe neni (ren a a fen titi ngeni “plastic” mi ón arun óómw iwe tento, awewe), en mi chék chiwen tongeni tonong nón ewe neni a fen titinó óómw kopwe angei pisekumw. Mwirin 30 minich, kopwe fókun chék nómw núkún ewe neni a tep púún kete ares. Ika mi wor terumw, City epwe fakkun chék aniniséch ngonuk me awora ngonuk óómw fansoun.
Inamo ika a fen kesip ewe “park”, mi wor óómw púúng óómw kopwe tonong non ewe “park” óómw kopwe angei pisekumw kewe. Pwan mo nepwin inamo iká a kesip ewe “park”, City epwe chék fakkun ngonuk 30 minich óómw kopwe angei pisekumw kewe. Nón enna úkúkún 30 minich, ponis rese tongeni aresinuk ika uwoungonuk tikit ren óómw nómw nón “park” mirin an a fen kesip. Ika ka fen ares ren ika wor noum tikit ren óómw atai annúkún “park” a kesip fansoun óómw angei pisekumw, kose mochen churi chon “ACLU” nón Hawaii.
Mi wor óómw púúng ar repwe túmúnéchú met pisekumw ra angei atun “sweep”. City epwe chék fakkun isóni napengeni mettoch meinisin ra angei atun ewe “sweep”, iwe mei wor óómw púúng óómw kopwe angei sefáni mwirin. City epwe fakkun chék túmúnéch fansoun ar wanong óómw kewe pisek non ekkewe nenian (bins). Epwe fakkun chék achocho ngeni aan epwe núkúw feseni pisek mi chéchén me mi pwas. Iká en mi nómw fansoun ena “sweep” City epwe ngonuk eché risitan (SPO/SNO tag) pisekumw kewe repwe ónómu. Ika kese nómw, City epwe fakkun chék watiw eché risit (“SPO/SNO tag”) arun ewe neni (ekan napengeni wóón “pole” ika irá) an epwe pwáratá met ra angei. NÚKÚW ÉCHÚ ENNA RISIT (TAG), mi tongeni anisi an epwe mecheres óómw angei sefáni pisekumw. Kosapw pwan i nónien ika kese kúnékún risit (tag), en mi chék pwan tongeni angei sefáni pisekumw kana.
Ika City a péútanó pisekumw kana, City epwe fakkun chék fitioni (video record) ekkewe popun/wewen ar péútirenó. City ese fakkun tongeni an epwe anómu ekkei sakkun mettóch awe ren tinnen propein (propane canisters), patirin torakú, pwan tinnen sprei (aerosol cans); “drugs” mi annúk, safei ese wor taropwen seni tokter, me pisekin áán “drugs” (mi pachenong paip me taropwen tukumi “drugs”); péén póór; ika mettóch mi fatéch pwe kapich. Ren unusen enna niis ren met City a tongeni oturanó, katon wón kamputer
https://acluhawaii.files.wordpress.com/2016/01/96-3.pdf .
Ika en mi nómw fansoun an City “sweep”, ka tongeni angei ekkei mettoch nón ewe úkúkún 30 minich mi affat ren ar resapw péútanó. Ika kese nómw, City a tongeni peutano ekkei mettóch. City epwe chék fakkun fitioni (video record) wewen ar ra péútanó (iwe mei wor óómw púúng ren ekkei “video” – katon faan ren sóposópónón porous). Ese wor óómw púúng óómw kopwe angei “drugs” mi atai annúk, pisekin efeiengaw, ika ekkóch pisekin “drug”, nge mi wor óómw púúng óómw kopwe angei únúwomw sáfei maruwo.
Met City epwe fér ngeni únúmwomw maruwo (ekkewe mi múmútá seni tokter) me metakewe pisekin “drugs”? Ika en mi tongeni pwári (nón ewe fansoun “sweep”) pwe mi wor noumw taropwen múmútán maruwo (medical marijuana registration), City a tongeni eniwini ngonuk únúmomw maruo me met pisekisekin (awewe maruo mi wor múmútán, tukutukun, me paip).
Met City epwe fér ngeni mwéngé (food)? Ika en mi nomw fansoun an City “sweep” ka tongeni angei metekena onomw. Ika kese nómw, City a tongeni isóni met méngé ese tongeni ngawenó (awewe ren , méngé nón tiin). Ika méngé mi tongeni ngawenó (awewe ren minik, rais mi kuk), City epwe nikitano nón úkúkún 1 awa, murin enna fansoun, City a tongeni oturanó.
Met City epwe fér ngeni piseki kewe pisekin enimetin inis? City epwe isóni pisekum kana fiti fengen me pisekin pinché (toiletry products), pachenong chówónán sampu, kantisoner me soop. Nge, City esapw isóni mettóch mi nómw nón tiin (awewe ren “hairspray” me “spray” kepiten fáán paw).
Met City epwe féér ngeni áái kewe irá panner? City epwe péútanó óómw kana irá panner, nge epwe siwini esapw pwan kamé. Ika City epwe oturanó óómw kana irá panner, repwe makei fite ekkena panner won ewe “SPO/SNO tag”. Ka tongeni wanó enna taropwe (tag) ngeni “Hālawa Storage Yard”, ina repwe ngonuk úkúkún fite enna panner mi mak wóón noumw na taropwe (SPO/SNO).
Nge efet ika mi chéchén, pongaw me wor maan wóón piseki kewe? Úrúrún, City epwe fakkun chék isóni meinisin pisek, ina mo ika ir mei nimengaw, pongaw, me annou. Nge ika pwe pisekum kewe ra wosewosen nimengaw, “ese fakkun wor emén aramas mi mirit epwe ekieki pwe epwe tongeni chiwen tawe ne aa/úféúf sefáán”, City esapw isóni iwe epwe oturanó, mwirin ar fitioni (video record) pwe repwe ne oturanó.
Mi tongeni an epwe kan kawor/tour ngeniei esinesin memwen an epwe kan wor “sweep”? Mi pwan wor fansoun/ekkoch esapw tawe, nge ewer. City ekan awora esinesin wón kamputer (website) esapw mang seni kunok
3 NEKUNION ren ian me inet ra óóta pwe repwe “sweepini” sorota/nesor. Ka tongeni kúúta enna esinesin wón kamputer ren
http://www.honolulu.gov . Wóón peniiefichin enna pech (page), fáán enna “Hot Links,” tiki enna kinikin e mak “SNO/SPO “Esinesinen Etipeew”. Ka pwan tongeni angei/kúna esinesin wóón kamputer/fon ren “Twitter” me “Facebook” (ka tongeni soposopónó ne ánea porousen ifan usun óómw epwe tongeni tour ngonuk porousen esinesin wóón noumw fon).
City
ese pwan menei aan epwe awora esinesin ren pekin “sweep” ika pwe pisekumw kewe mi esenipa osukosuken semwaw, efeiengaw, ika nónómwéchún aramas “welfare of the public
or to” the “nónómwéchún (tarochún) túmúnún ewe neni (orderly management of public property).” Ika pwe efis ei, mi menei an City epwe fitioni (video record) ar ra “sweep” me achocho ngeni ar repwe awora/annómu porousen ar koturuno pisek nge ese wor esinesin me mwan.
Ifan usun ai úpwe tongeni tour ngeniei esinesin won kamputer “Twitter” me “Facebook”? An epwe tongeni tour ngonuk esinesin me won “Twitter”, katon/tapwei won
@acluhawaii . An epwe tour ngonuk non “text” (won fon) “text” ngeni 40404 makei: “follow acluhawaii. A tongeni toruk “text” ren an “ACLU” #ACLUSweepTweet” esinesin. Ika ka mochen ékéúnó an epwe toruk “text” seni “#ACLUSweepTweet”, “text” ngeni 40404 me makei “unfollow acluhawaii”. Ewe “ACLU” nón Hawai‘i a kan pwan pachetá (post) porousen “sweep” wóón Facebook iteiten ráán, ar na Facebook iei itan (“ACLU Hawaii”).
A TURUNÓ PISEKI KEWE ATUN EWE “SWEEP”, IFAN USUN ÁÁI UPWE ANGEI SEFANIR?
City epwe fakkun chék isóni pisekum kewe non úkúkún 45 ráán.
Ika en emén “homeless” iwe kese tongeni mééni mémén “storage”, City epwe fakkun chék oturanó úrúrún mémén iwe, Kékéri ewe Pútáin “Facility Maintence” ofes wóón # (808) 768-3343 ren inet kopwe tongeni nó angei pisekumw kana. Etinó “Hālawa Storage Yard” a nómw 99-1077 Iwaena Street nón úrúrún kopwe chunó ren óómw kopwe angei pisekumw kana.
Fansoun óómw féri óómw fansoun chunó, City ina epwe eisinuk nampan óómw “SNO/SPO tag”, Ika kese sinei nampan óómw “tag”, anapanapa (ika achocho ngeni ne anachanagei óómw “SNO/SPO tag”) pwinin maram, fansoun me ian e fis ian enna “sweep” me anapanapa nikinikin met enna/ekkena re angei.
Ka tongeni angei pisekumw kana fáán ew chék ika Nikiti ekkóch kopwapw pwan niwinitir mirin.
Ika en “homeless” nge kese tongeni méni mémén “storage”, City epwe fakkun chék ataienó met mémén. Ika en “homeless” nge kese tongeni méni, ese pwan chiwen menei óómw kopwe mééni och mettóch. Kopwe sainei eché taropwe pwonei (pwáratá) pwe (1) en mi “homeless”, me (2) kese tongeni méni mémén iwe. Ika ke sainei ei taropwe, ka tongeni angei pisekumw kewe nón chék enna ranin me kunok, ina mo ika City e pesei pwe kopwe fakkun méni. Ika pwe esapw ina, ina kopwe méni epwe tori $200 óómw kopwe angei pisekumw kana.
Met upwe tongeni féri ika City a atai piseki?
Met upwe tongeni féri ika City a angei piseki nge a turunó? Ika ke ekieki nge City e atai pisekumw fansoun “sweep”, ika City e angei pisekumw fansoun “sweep” iwe a péútúnó, ka tongei “claim” seni City pwe repwe ménsefáni. Mi mennei óómw kopwe amasowa néún City ina taropwe (Claim Form), aporausa met efis, ian, me inet. Mi tongeni epwe tori 6 maram an epwe tongeni wor pénúwan meren City. Ika ke mochen féri angangen “claim”, kepwe chék féri taropwen sap mang seni 2 ier seni ewe fansoun kewe mettoch ra ta ika péútúnó. Ka tongeni kúna enna taropwen “Claim” me éúréúr ikei:
A turunseniei nei taropwen “ID”, iwe úa mochen siwinir. Upwe ifa usun?
Óómw kopwe siwini noumw “Hawaii State ID” ika “Hawaii Driver License”:
Ren “State ID” ika “Driver’s License”, chunó nón ese pwan nififin meni nein ekkena ofesin “Driver License”. Enna e kon kan ngeni “downtown” Honolulu ina e nómw “1199 Dillingham Blvd”., fon#: 532-7730. Amasowa enna apinikation (application) (eché ren “State ID”, iwe pwan eché ren “driver’s license”). Ka tongeni angei ekkewe taropwe (forms) me ikkei.
“State ID”:
http://tinyurl.com/hl9zbzf
“iDriver’s License”:
Ren óómw kopwe kút noumw minafén “Hawai‘i State ID” ika “Driver’s License” ika ese mo wor noumw me mwan:
Ika mo pwe kese tongeni prufini (proof) pwe mi múmútá kopwe nómw nón Merika, en mi chék TONGENI kút noumw “driver’s license” fán núrún annukún “Hawai‘I” – ina mi tichikitiw faan.
Meinisin taropwe (documents) epwe “originals” ika “certified copies”. Kapin ese impwang esapw ketiw. Katon
.
Ika pwe úrúrún kosapw nómw nón Merika ika ese pwan wor taropwen pwáratá ren nampan noumw “social security”, ka tongeni kút noumw “Driver’s License” nge epwe chék nifinifin néúnéún:
Kapasen éúréúr (special notes) ren ekkewe “Driver’s Licenses” mi chék nifinifin néúnéún:
Ika pwe a turusonuk noumw taropwe (documents) meinisin, iwe kese chiwen sinei ian kopwe fen chiwen poputá me ian:
En mi tongeni angei kapin (copy) noumw kana taropwe seni ewe Pútáin Aninis Ngeni Arams (Public Benefits Office). Ika en mi piin akangei aninis seni múún [public benefits] (ren chówánán SNAP/foodstamps, TANF/cash assistance), ewe “Hawai‘i State Department of Human Services” (“DHS”) naman mi pwan wor kapin (copies) ren noumw taropwe (documents) mi auchea (ren “passport, “birth certificate”, “social security cards, “Hawaii state ID”), me metakan pwan néún óómw family taropwe [documents]. Ka tongeni kapini (make copies) ren ese pwan nifinifin met “DHS” mi annómu fáán itomw me óómw family.
Óómw kopwe kút noumw kapi (copies):
Ren chóón winposun “Federated States of Micronesia”: angangen ekesin “passport”:
Néún City kena taropwen “sweep” nón fósun chék Merika? Apw. Poputá seni June 30, 2016, City epwe chék fakkun awora esinesinen “sweep” non kapasen Chuuk, Marshall, Samoa, Spanish, Tagalog, me Tonga.
Ngang mi tongeni katon fition (videos) an City oturanó piseki kewe fansoun ar “sweep”? Ewer. Ewer inet fansoun áán City oturanó pisekumw kewe, repwe chék fakkun fitioni (video record) popun ar oturanó. Ika re oturanó pisekumw fansoun an City “sweep”, ka tongeni katon kapin na/ekkena fitio (videos). Óómw kopwe tongeni katon ena/ekkena “video”, kéri “Department of Facility Maintenance” wóón fon# 768-3343. Aporóusa ena/ekkena pwinin maram, kunokun/fansoun, me ian e wor ia “sweep”. Ka tongeni angei kapin (copy) enna video me nón “email”, wóón CD, ika chunó nón ofesin “Department of Facility Maintenance’s Kapolei” (katon enna “address” asan) iwe ka tongeni katon ikena ie. Mi wor óómw púúng an epwe tour ngonuk ena/ekkena fitio (videos) sap mang seni 5 ráán ren ráánin angang. Ese pwan mennei óómw kopwe méni ena/ekkena fitio (video).
IAN UPWE TONGENI SÚ NGENI IAN REN “SHELTER” ME SAKOPATEN ANINIS?
K: Ngang mi tongeni méúr wóón “sidewalk”?
P: Ikkei ekkei neni nón O’ahu, kese tongeni kopwe móót, kóón, ika méúr wóón “sidewalk”:
Nge, ka tongeni móót, kóón, méúr, nón ew me nein ekkei neni ese pwan nifinifin fansoun ika pwe ke:
“Public parks”:
Kese tongeni fératá (set up) tento (tent) ika “shopping cart” nón ew “public park”. Tento (tent) mi pachenong mettoch mi fér seni sárem/chenikam, taponen (tarps), ika pinangket (blankets) e eitiw wóón asira (pole) ika sáán, nge ika pwe chék en nap seni ew etipan/pekin (more than one wall). Ika ke atai ekkei annúk, en mi tongeni paking wattenón úkúkún epwe $500.00, kapupus 30 ráán, ika fen ir me ruw. Ren soposoponón porous, katon “ROH § 10-1.2, 10-1.6(d):, mi nómw ikkei
Ika ke isóni pisekumw (mi pachenong tento, “shopping cart”, “stroller”, ika “suitcase”) nón ew “public park”, City a tongeni epwe angei iwe a isóni (katon me faan). City a tongeni angei pisekumw seni park ika pwe:
(1) re nómw nón “public park” mwirin an a fen kesip (closing hours), ika
(2) re nómw nón “public park” nap seni ew ráán.
Ren sóposóponón porous, pi “ROH § 29-19”, a nómw eia
“Public sidewalks”:
Ika ke isóni pisekumw wóón “public sidewalks”, mei wor an City púúng an epwe mwitir chék ne angei a isóni (katon asan)
Nge, City ese tongeni angei pisekumw ika pwe:
(1) pisekumw kewe mi kúkún seni 42” taman, 25” chénapan, pwan 43” tekian. Ewe/ekkewe pisek ese tongeni aan epwe nómw wón aan. Kopwe pi pún epwe sor úkúkún 36” epwe wáwá wón na "sidewalk”. Pisekumw na/kana sap tongeni epwe epeti áán aramas mwékút fetán wón na/ekkena “side walk”.
(2) Ika pwe pisekumw iwe ew chepen, “stand”, ew nenien annómu puk, taropwe (flyers, posters) ika ekkóch mémóngun mettoch. Epwe chék fakkun wor emén epwe chék nónómw ren enna chepen ika “stand” fansoun meinisin, ese tongeni epwe nómw wóón aan. Áán emén me emén chepen ika “stand” esapw watte seni 5’x2’ ika 10 “square feet”. Ese tongeni an epwe epeti aramas ar repwe fetan wón “sidewalk”.
Ren sóposóponón porous, pi “ROH § 29-16.6”, ina e nómw
Ekkei annúk mi sakofesen ren pisekin “City”, “State”, “Federal”? Ewer. Ewe annúkún isóis pisek (“SPO”) me Annúkún Efitikokoi/Enimengawa Wóón “Sidewalk” (“SNO”) ei fáán asengesin chék met pisekin/kinikin City. Chechemeni pwe mi sókofesen annúkún ekkewe sókopaten neni, awewe ren pisekin City, pisekin State (ren chówánán Sand Island Park me), pisekin “Hawai‘i Community Development Authority” (ren chówánán “Kaka‘ako Community Development District”), me pisekin “Federal” (ren chówánán “Fort DeRussy beach and park”). Ew menapen annúk, mei atai annúk áán emén epwe “camp” nón ekkei neni nge ese wor néún taropwen múmútá.
Ren sóposóponón porousen ekkewe sakofen ren óómw púúng me wóón ekkei neni, pi ach iwe Akaewin Akasiwin “Toolkit” ikkei
https://www.acluhi.org/first-amendment-toolkit/.
SAKKOPATEN ANINIS ME IÉN ME IAN SIPWE CHUNÓ IA
“
Hawai‘i State Public Library System
”, mi awora aninis ren “Internet computers” ese kamé, ekkoch pekin káé ren pekin “computer”, me “wi-fi”
“
Hawaii” , ra kan aninis ren “SNAP/food stamps” óómw kopwe amasow me kapaseis
“Legal Aid Society” nón Hawai‘I , mi awora éúréúr nón pekin annúk ren ién mi kúkún aan moni tonong (free legal services to low-income individuals) ren “housing”, annúkún family (family law), me aninis seni múún (public benefits cases).
Sam/Inn: Ika óómw family mi “homeless”, mi wor sakkopaten aninis áán noumw ewe/kewe semirit nón sukunen múún ra tongeni anis ngonuk:
“Governor’s Coordinator” ren pekin “Homelessness”
“City and County of Honolulu’s Department of Community Services”
Áán “Mayor” Ofes ren pekin “Housing”
“Shelters & Support”
“Institute for Human Services Shelter”
“Next Step Shelter”
“Lighthouse Outreach Center Shelter”, Waipahu
“Pohulani Processing Center, Hawai‘i Department of Human Services, O‘ahu Branch”
“Section 8 Housing Office”
Chechemeni pwe ekkóch “shelters” ra tongeni enenia famini (families), nge ekkóch chók ra tongeni enenia emén me emén (ekkewe rese famini). Churi ew me ew “shelter” óómw kopwe sinei ién ra kan tongeni anisi. Meinisin “shelters” úrúrún repwe tongeni enenia ekkan mi pwopwo (pregnant) me/ika ir mei chék chiwen okoupu néúr, fefin ra kan pwúnúweni fefin (lesbian), mwáán ra kan pwúnúweni mwáán (gay), me/ika ekkewe ir mwáán are fefin ngera mwochen anapanapa inisir pwe ra mochen repwe fefin/mwáán (transgender [LBGT]) me/ika mi wor terir (disabilities). Ika ke mefi/núkúw pwe a wor áán emén tipefifinifin ngonuk (discriminated against), kose mochen
chuto/kékéri ach ei ofes.
IFA USUN AI UPWE TONGENI ANINIS AN EPWE ÉCHÚNÓ METTÓCH FANITEN “HOMELESS” NÓN HAWAI‘I?
Fangetáni ekkóch óómw fansoun óómw kopwe anisi ekkewe neni (organization) ra kan wosewosen ankanisi ekkewe ir mei kan “homeless”.
Áán “ACLU” sekining (mission) pwe repwe éféúnúwaéchú/aninis pwe múún (government) epwe anénéwchék nikinikin áán aninis ngeni émén me émén aramas. Ika pwe mi fisingonuk angangen sakofesenin nikinik me nifinifin (discrimination), ren óómw kopwe aporausa ngeni kich (ACLU) nón mónomón porousomw ina, ka tongeni anisikich nón ach angangen pengkio (research) me pwan tongeni esenipa ekesiwin (changes) mi múrinné.
https://www.acluhi.org/need-legal-help/
Úttút! (Vote!) Óómw “vote” mei watte péchékúnan (powerful), me auchea. Mi tongeni esenipa ekesiwin nón ach ewe múú (government) – ir ekkewe aramas ra wúsen féri annúk me éúréúr ren nikinik (rules) fáán itach meinisin. Kútta porousen ién ka mochen útti memwen kopwe úttút, útti chóón sá (run) ié e afona (pwári an aucheani) met mi auchea ren nóngóngun manawomw (values).
Ka tongeni “register” óómw kopwe “vote” nón Hawaii – ina mo ika ese wor óómw “address” (neniomw). Ka tongeni “vote” nón Hawaii ika pwe:
Taropwen “vote” ka tongeni “print”:
http://elections.hawaii.gov/wp-content/uploads/2016/03/VR-PAB-English.pdf
“Register” wóón kamputer (online) óómw kopwe úttút:
Kapaseis Ra Sou Ekeis Chék :
http://elections.hawaii.gov/frequently-asked-questions/online-voter-registration/
Nge efeiká ese fakkun wor ai “address” (homeless/houseless)?:
Nge efeia ika mi wor teri (disability)?
Met mi mennei áái upwe pwan néúnéú “ID” minen kafement (government-issued “ID”) áái upwe “vote” nón Hawaii?
Ika ka piin “vote” nón Hawaii me mwan,
ese pwan menni óómw kopwe pwári noumw “ID” nón nenien útút.
Kopwe pwári noumw “ID” ika pwe:
IKA
Ika kepwe pwáári noumw “I.D”., ka tongeni néúnéú noumw “Hawaii driver’s license” ika “State ID” kart, IKA eché me nein ekkei sakkun taropwe mi affat me faan ekkan mi pwá itomw fengen mi óómw “address”:
Nón ewe nenien úttút:
Chóón angangen úttút repwe eis noumw “I.D”.
Ika ese wor (ika kese mochen pwari) noumw “I.D.” nge ka fen piin “vote” me mwan, ESE pwan mennei óómw kopwe pwari “I.D.”
Ereni ewe chóón angangen úttút pwe ke mochen úttút nge kose mochen pwari noumw “I.D.”. Mei wor ar anen ar repwe tongeni cheki ika en io, nge resapw pwan katon “I.D.”. Ika ewe chóón angangen úttút ese sinnei met epwe féri, erenir repwe esine ngeni ewe “Voter Assistance Official” ika ewe chóón nemeni kikinin úttút(Precinct Chair).
Napengeni (menapan) iwe ewe chóón angangen úttút epwe épwénú met poróusomw (your information) iwe a eisinuk kopwe ereni ifan neniomw (residence) mi nómw wóón niis nón ewe puk (iei ewe porous/neni ka watiw nón noumw iwe taropwen “register). Iwe ika en mi “register”
me ka fen piin “vote” memwan nge ke aa/maketiw “the bench at the ‘Ewa end of Ala Moana park,” ina met kopwe ereni enna chóón angangen úttút, iwe úrúrún kopwe tongeni “vote”.